För nybörjaren kan det verka skrämmande att finska ord kan böjas i fjorton olika så kallade kasus. Kommande lektioner ger förhoppningsvis lite mer insikt i systemet och hur böjningsprinciperna fungerar.
Som hastighast nämnde jag i förra inlägget att den finska ändelsen –ssa/–ssä, då den fogas till slutet av ett ord, ger ordet en ny betydelse motsvarande det svenska i/inne i. På samma sätt kan man genom en rad olika kasusändelser ge ord nya attribut som på svenska motsvaras utav prepositioner som i, på, från, till, etc. Detta inlägg ämnar beskriva just dessa lokalkasus, och dess två typer – inre och yttre lokalkasus.
Inre lokalkasus
Inessiv (ändelsen –ssa/–ssä)
Motsvaras på svenska av i/inne i.
Talo (hus) – talossa (i huset)
Maa (land) – maassa (i landet)
Elativ (ändelsen –sta/–stä)
Motsvaras på svenska av ut ur/från.
Maa (land) – maasta (från landet)
Komero (garderob) – komerosta (ut ur garderoben)
Den sista formen av inre lokalkasus, Illativ (motsvaras på svenska av in i/till), kan se ut på tre olika sätt:
–V (samma vokal som föregående) +n:
Kaupunki (stad) – kaupunkiin (in i staden)
Helsinki (Helsingfors) – Helsinkiin (till Helsingfors)
–h+V+n:
Maa (land) – maahan (in i landet)
Työ (arbete) – työhön (till arbetet)
–seen:
Lontoo (London) – Lontooseen (till London)
Taivas (himmel) – taivaaseen (in i himlen)
Yttre lokalkasus
Adessiv (ändelsen –lla/–llä)
Motsvaras på svenska av på/ovanpå eller med/med hjälp av.
Lattia (golv) – latialla (på golvet)
Auto (bil) – autolla (med bil)
Ablativ (ändelsen –lta/–ltä)
Motsvaras på svenska av från eller av.
Tori (torg) – torilta (från torget)
Hän (han/hon) – häneltä (från honom/henne)
Allativ (ändelsen –lle)
Motsvaras på svenska av till eller mot.
Lattia (golv) – lattialle (till golvet)
Oikea (höger) – oikealle (mot höger)
Observera att samtliga ovan nämnda exempel endast behandlar orden i dess singularform, och inte i plural. Tilläggas bör också att alla ord har sina egna böjningsstammar, som påverkar hur ändelser fogas till dem, något som kommer att förklaras mer ingående längre fram. Syftet med denna lektion var att ge en fingervisning om hur kasusändelserna fungerar. Kommande lektioner kommer att förklara vidare om böjningsstammar och övriga kasusformer.
