Lektion #13: Stadieväxling, del 1

Stadieväxling är ännu en sådan där grej som ytterligare komplicerar den finska grammatiken (som om det behövdes). Det handlar i korthet om att en konsonants "stadie" går från antingen starkt till svagt, eller från svagt till starkt (omvänd stadieväxling - mer om detta i kommande avsnitt). Denna lektion kommer inte att förklara precis när, var, hur och varför alla stadieväxlingar i finskan sker, snarare syftar den till att ge lite mer förståelse om vad stadieväxling är. För att till fullo förstå stadieväxlingen rekommenderas en finsk grammatikbok av modellen XXL.

Exempel på stadieväxling, kan vi se i ord som

Ruoka (mat) - grundform | Ruoan - genitiv
Katto (tak) - grundform | Katon - genitiv
Kunta (kommun) - grundform | Kunnan - genitiv

Stadieväxlingen sker alltså när vi böjer orden. Hur växlingen ser ut är olika för de olika konsonanterna. På ett ungefär fungerar det så här:

Bokstaven "k" försvinner vid en stadieväxling. Detta gäller ord med enkel-k, som ruoka i exemplet ovan. Vid böjning till genitiv försvinner k:t. Samma gäller ordet jalka (fot) som i genitivform blir jalan.

Föregås bokstaven "k" av ett "n" såsom i ordet lanka (tråd) blir det i stadieväxlingen till ett "ng", alltså langan.

Det finns också fall där "k" kan ersättas "v" eller "j".

Bokstaven "p" ersätts ofta av ett "v":

Sopu (avtal) - grundform | Sovun - genitiv

Kombinationen "mp" ger ett "mm" som i fallet kampa (kam) / kamman.

Också bokstaven "t" kan stadieväxlas, och blir då till ett "d". Exempel: sata (hundra) / sadan.

Kombinationen "nt" ger "nn". Exempel: ranta (strand) / rannan.

"lt" blir "ll" som i fallet ilta (kväll) / illan.

"rt" blir "rr" som i fallet kerta (gång/tillfälle) / kerran.

Observera att samtliga ovanstående exempel berör växling från starkt till svagt stadium.

Förhoppningsvis är ordet stadieväxling inte längre främmande, även om det krävs en mer ingående förklaring för att man ska kunna förstå sig på fenomenet. Nästa lektion kommer att ägnas åt detta. :-)

Lektion #12: Användbara fraser

Nu nalkas det vår (enligt kalendern) och därmed även kryssningssäsong! Kanske ska du på en 40-timmars kryssning med landstigning i Helsingfors och tänkte passa på att gå en sväng på sta'n? I så fall kan du definitivt ha nytta av dessa hälsningsfraser!

Vid första mötet med en människa säger man allt som oftast hej till varandra. På finska kan man, liksom i Sverige, hälsa på otaliga sätt. Dessa är några av de vanligare hälsningsfraserna:

*Moi!

Förmodligen den vanligaste.

*Terve!

Förmodligen den näst vanligaste.


*Hei!

Den lättaste för svenskar att lära sig.


*Moro!

Något mer ungdomlig variant. Typ "tjenare!".

*Hyvää päivää!

Betyder ordagrant "goddag!".

Om situationen inte medger en hälsningsfras, till exempel om den andra parten står med ryggen vänd emot dig, säger man snarare

*Anteeksi

alltså "ursäkta mig".

---

Hälsar man på en främling är det ofta i syfte att få svar på en fråga. Som turist i en främmande stad kan det till exempel röra sig om frågor som "var ligger det?", "vad är klockan?", "vad kostar den här?", osv.

Nedan följer exempel på denna typ av frågor:

Mitä kello on? | Vad är klockan?

Paljonko maksaa? | Vad kostar den/det?

Se "Lektion #5: Att räkna"

Missä keskusta on? | Var ligger centrum?

För att lättare kunna begripa svaren man kan tänkas få på ovanstående fråga, kan det ju förstås vara bra att ha koll på följande:

Oikea | Höger

Vasen | Vänster

Oikealle | Högerut/till höger

Vasemalle | Vänsterut/till vänster

Suoraan | Framåt

Kohti | Mot

Rysteys | Korsning

Se förstås också "Lektion #8: Frågor, del 1" och "Lektion #9: Frågor, del 2"

För fler fraser, ord och frågor, se Wikitravel.

---

När man så fått svar på sin fråga är det väl på sin plats med ett

Kiitos! | Tack!

Slutligen vill jag också påminna än en gång om det finska uttalet. Bokstaven "o" uttalas som ett svenskt "å". Är det bara ett o är det en kort stavelse och är det två o:n är det en lång. Till exempel ordet "moro" uttalas alltså "må-rå". I ordet "terve" uttalas e:na som i orden "le" eller "se". I "hyvää päivää" uttalas ä:na som i svenskans "här" eller "kär". OBS! Inte med gnällbältesdialekt. ;-)

Önskemål efterfrågas

Bloggen drivs volontärt av mig, och tidsbrist har lett till att jag inte hunnit uppdatera den i den mån som ursprungligen var önskvärt.

Nu har jag återigen en del tid över och tänkte fylla på med lite nya lektioner. Men eftersom jag själv lider av idétorka för tillfället, så skulle jag gärna vilja att ni läsare bidrog med era önskemål på vad ni vill att jag ska gå igenom. Skriv gärna en rad här i kommentarsfältet eller maila till nyborjarfinska@gmail.com.

Nästa lektion dyker alltså upp när ni själva vill. ;-)