Lektion #13: Stadieväxling, del 1

Stadieväxling är ännu en sådan där grej som ytterligare komplicerar den finska grammatiken (som om det behövdes). Det handlar i korthet om att en konsonants "stadie" går från antingen starkt till svagt, eller från svagt till starkt (omvänd stadieväxling - mer om detta i kommande avsnitt). Denna lektion kommer inte att förklara precis när, var, hur och varför alla stadieväxlingar i finskan sker, snarare syftar den till att ge lite mer förståelse om vad stadieväxling är. För att till fullo förstå stadieväxlingen rekommenderas en finsk grammatikbok av modellen XXL.

Exempel på stadieväxling, kan vi se i ord som

Ruoka (mat) - grundform | Ruoan - genitiv
Katto (tak) - grundform | Katon - genitiv
Kunta (kommun) - grundform | Kunnan - genitiv

Stadieväxlingen sker alltså när vi böjer orden. Hur växlingen ser ut är olika för de olika konsonanterna. På ett ungefär fungerar det så här:

Bokstaven "k" försvinner vid en stadieväxling. Detta gäller ord med enkel-k, som ruoka i exemplet ovan. Vid böjning till genitiv försvinner k:t. Samma gäller ordet jalka (fot) som i genitivform blir jalan.

Föregås bokstaven "k" av ett "n" såsom i ordet lanka (tråd) blir det i stadieväxlingen till ett "ng", alltså langan.

Det finns också fall där "k" kan ersättas "v" eller "j".

Bokstaven "p" ersätts ofta av ett "v":

Sopu (avtal) - grundform | Sovun - genitiv

Kombinationen "mp" ger ett "mm" som i fallet kampa (kam) / kamman.

Också bokstaven "t" kan stadieväxlas, och blir då till ett "d". Exempel: sata (hundra) / sadan.

Kombinationen "nt" ger "nn". Exempel: ranta (strand) / rannan.

"lt" blir "ll" som i fallet ilta (kväll) / illan.

"rt" blir "rr" som i fallet kerta (gång/tillfälle) / kerran.

Observera att samtliga ovanstående exempel berör växling från starkt till svagt stadium.

Förhoppningsvis är ordet stadieväxling inte längre främmande, även om det krävs en mer ingående förklaring för att man ska kunna förstå sig på fenomenet. Nästa lektion kommer att ägnas åt detta. :-)