Lektion #7: Personböjningar & verb, del 2

Förra lektionen förklare lite om personkongruens, som är en viktig del i den finska grammatiken. Denna gång går vi in lite djupare och förklarar hur man får fram verbens böjningstammar, något vi bara snuddade vid senast.

Först delar vi in verben i sju grupper, efter deras slutstavelser i infinitiv (grundform):

Grupp 1

Verbgruppen har egentligen flera undergrupper. Vi tar tre exempel idag.

kysyä | fråga

Böjningstammen är kysy-. Vi applicerar rätt personändelse för subjektet som följer:

(minä) kysyn | jag frågar
(sinä) kysyt | du frågar
hän kysyy | han/hon frågar
(me) kysymme | vi frågar
(te) kysytte | ni frågar
(he) kysyvät | de frågar

Observera att vi till skillnad från förra lektionens exempelord, olla (att vara), inte har något undantagsverb här, utan använder standardändelsen för tredjeperson singular, alltså en enkel vokalförlängning! Böjningsstam (kysy-) + förlängning av slutvokalen (y). Annars inget konstigt.

puhua | tala

Böjningsstam puhu-.

puhun | jag talar
puhut | du talar
hän puhuu | han/hon talar
puhumme | vi talar
puhutte | ni talar
puhuvat | de talar

Samma princip, inget konstigt. Båda verben tillhör samma undergrupp, verb som slutar på -ua/-yä, eller -oa. För dessa bildas böjningsstammarna alltid som ovan.

Fler varianter finns, med verb som slutar på -ea/-eä, -ia/-iä, -aa och -ää. Mer om dessa i ett senare avsnitt. Just nu går vi igenom grunderna med böjningsstammar, vilka börjar klarna hoppas jag. :-)

Grupp 2

Här finns två typer. Alla verben har gemensamt att de slutar på -da/-dä (påminner än en gång om vokalharmonin), men typ 2A har en lång vokal innan ändelsen. Exempel saada (få), myydä (sälja). Vi bildar böjningsstammen genom att helt enkelt ta bort slutstavelsen (-da/dä):

saa-

saan | jag får
saavat | de får

myy-

myyt | du säljer
myymme | vi säljer

Grupp 2B, samma ändelse men istället för lång vokal har vi en diftong innan slutstavelsen. Utan att gå djupare in på vad en diftong är, nöjer vi oss för dagen med att kalla det för två olika vokaler i följd. Exempel:

syödä | äta

Vi gör likadant som för grupp 2A, alltså tar bort ändelsen -da/dä, och så har vi ordets böjningsstam:

syö-

syön | jag äter
syötte | ni äter

Grupp 3

Inrymmer verb med slutstavelserna -lla/llä, -nna/nnä, -rra/rrä och -sta/stä. Alltså dubbelkonsonant följt av -a/-ä.

mennä | gå
Böjningsstam: mene-

tulla | komma
Böjningstam: tule-

Vi bör nämna redan nu att för vissa ord förekommer något som kallas stadieväxling, där vissa konsonanter försvinner eller läggs till ordet i böjningsstammen. Detta talar vi mer om framöver, men här är ett exempel på ett sådant verb, där ena l:et försvinner i böjningen:

kävellä | promenera/gå (till fots)
Böjningsstam: kävele-

kävelen | jag går

Grupp 4

Dessa verb slutar på -uta/-ytä. Stadieväxling förekommer, men vi tar ett exempel utan för enkelhetens skull:

haluta | vilja

Vi tar bort ändelsen -ta/-tä, lägger till -a/-ä och får böjningsstammen halua-.

haluan | jag vill
haluamme | vi vill

Grupp 5

Slutar med -ita/itä, böjs som nedan:

tarvita | behöva
Böjningsstam: tarvitse-

tarvitsen | jag behöver

valita | välja
Böjningsstam: valitse-

valitsemme | vi väljer

Vi tar alltså bort slutvokalen och lägger till -se för att få fram böjningsstammen.

Grupp 6

Verben som slutar på -eta/-etä. Exempel: vanheta (åldras).

(minä) vanhenen | jag åldras
hän vanhenee | han/hon åldras

Vi tar bort ändelsen och lägger till -ne plus vår önskade personändelse.

Grupp 7

Inrymmer ord som slutar med -ata/-ätä. Här förekommer en del stadieväxling, se exempel:

kohdata | träffa/möta

kohtaan | jag träffar
kohtaavat | de träffar

Utförligare förklaring om stadieväxling utlovas till en senare lektion. Vi har idag rett ut lite om böjningsstammar, och i alla fall kommit en bit på vägen till förståelse kring dessa. :-)